Alla inlägg under maj 2012

Av Elisa - 10 maj 2012 12:32

Irritationslistan:


1. Språkbråk. Finafina finlandssvenskar ser ner på finnar och gör sitt allt för att finna fel hos finnarna, berätta för alla hur dumma, dåliga, icke-världsvana och primitiva finnar är. Ordet "finne" är ett skällsord i de flesta finlandssvenska hem. Oj herregud!! Och finnarna blir jag också litet sur på, för MÅNGA finnar TROR faktiskt sen att finlandssvenskarna ÄR litet bättre. Hallåååå??? Vi är alla FINNAR (far du vart som helst utomlands är du " a finn", oberoende vad du försöker förklara om finlandssvenskhet. Ingen vet att finlandssvenska existerar, annat än vi finnar. Not that special, faktiskt. Människor som alla andra.


2. Jämförelsebehovet. Allt skall jämföras: hus, ekonomi, hår, kläder, status, familj, barn, vardagsrutiner, talanger, vänner, bilar, you name it. Det finns ju förståss situationer där man "jämför" av intresse eller oro, och jag menar inte det. Jag menar jämförelsen man gör bara för att kunna checka av vem som har det bättre. Så tröttsamt. I min värld är mina saker, min familj, mina beslut och mitt liv absolut bäst, garanterat! Och lika väl inser jag att det är bäst bara för mig, så varför försöka övertyga nån annan om att mitt liv är bättre? Inte vill den andra ju ändå byta, och jag vill DEFINITIVT inte byta! Så tanken är väl att den andra ska bli svartsjuk? Nåmen varför, om man är svartsjuk på nån vill man den i allmänhet litet illa, inte väl. Förstår faktiskt inte alls hela fenomenet.


3. Osäkerhet. Jag är fortfarande så hemsk och elak att jag har svårt för osäkra människor. Dom är tröttsamma, tjatiga och tråkiga. Om man är vuxen får och måste man ta ansvar för sitt liv och göra det till sådant man vill ha det. Och alla kan ju sätta sig ner och känna efter vad man vill? Så vad är sen grejen, sen vet man väl, när man känt efter? Vad man vill?


4. Kela. Var dit igår. Kollade deras hemsida i exakt två minuter innan jag for dit, och med hjälp av dessa 2 minuters studerande visste jag mer om reglerna kring vårdledighet än tanten i luckan. Suck.


5. Humörsmänniskor. Vad ger någon människa för rätt att vara elak, otrevlig och oresonlig bara för att den har en dålig dag? Det är för det allra allra mesta inte butiksbiträdets/den bekantas/arbetstagarens fel. Barnsliga tempor.


Lyckolistan:


1. M. Det finaste, bästa, galnaste, envisaste, roligaste och sötaste som någonsin hänt mig. Jag blir fortfarande så förvånad och lycklig varje morgon jag vaknar och konstaterar att hon FINNS och ingen har tagit henne ifrån mig!


2. Att få göra sitt eget liv. Det är ju på sin peak nu när jag är hemma och faktiskt är HELT ledig, från ALLT. Men även i övrigt, att ha makten över sitt eget liv och sina egna beslut är en himla bra drog! Åtminstone för en besserwisser som mig.


3. Sommaren. Hela sommaren ligger ännu framför, gården är i skick, roliga saker inbokade hur mycket som helst och M är så gammal så hon kan vara med på det mesta. Fantastico!


4. Rödvin. Så gott, så gott! Skulle nästan kunna bo i Italien bara för att få dricka mer rödvin utan att klassas som skåpis!


5. Min familj. Alla är så bra typer, så smarta, normala, kloka och kiva! Är så glad att M får växa upp med vettigt folk omkring sig, det gör mig trygg.


Summa summarum är jag fortfarande sådär fjant-lycklig som jag varit det senaste året, och fortfarande retar jag mig på exakt samma saker som för ett år sen. Hehe, utvecklingen ligger på sparlåga när man är vårdledig. Passar mig utmärkt.

Av Elisa - 10 maj 2012 12:07

Det var ju mycket som ändrade med kroppen när M växte där i magen och sen kom, och det mesta tycker jag är ganska logiska förändringar och följder av graviditet, men alltså jag förstår inte riktigt vad som är up med min matlust?

Jag är ju glad och uppåt, inte deppig vad jag vet. Och dessutom brukar jag inte annars heller matstrejka när jag surar, så det är nog inte nåt sånt. Stressad är jag väl kanske litet, men det känns som rolig stress, handlar ju bara om att hinna med roliga saker och det är ju bara jag själv som styr och ställer med min tid, så alla eventuella deadlines är mina egna. Men min kropp har liksom glömt bort att vara hungrig. Jag undrar litet om det hänger ihop med att jag inte får den sömn jag borde få. För jag är ju inte trött på dagarna fast M bråkat på natten, jag märker liksom inte nån skillnad i min pigghet hur naten än har gått. Så kanske det bara är så att min kropp inte orkar med mat, fast jag inte förstår att den är trött? Nå, hur som haver har jag iom detta konstaterat HUR litet man egentligen BEHÖVER äta, vilket sen känns ganska groteskt när man tänker på hur mycket man vanligtvis äter!

För några dagar sen var allt jag åt på hela dagen ett rostbröd med ost, en hel del kaffe, ett halvt äpple och två chokladkex. Och inte var jag hungrig en sekund. Jag glömde helt enkelt bort att äta, hade så mycket annat skoj för mig. Vill inte ge mig tid att laga mat, skulle ju nog säkert äta om det fanns mat på bordet, men inte för att min kropp begär det utan bara av vana. För några månader sen var varje dag typ så där mager, och tillsist märkte jag att det började gå litet för långt när min vikt gick under 60 kg, var jag inte har varit sen 7:an i högstadiet. Så då skärpte jag mig och åt ordentligt tills jag kom över 60 igen men det var inte för att jag ville ha utan för att jag insåg att kroppen kanske behöver litet bränsle.

Men jag tycker det är litet konstigt för jag har tidigare varit tvärtom, haft litet svårt att hålla mig från godheter och haft en tendens att bli rund i kanterna. Och det är ju inte som att jag håller på att magra bort, men om jag inte tänker på det kan jag gå utan varm mat i flera dagar och bara ta en chokladstång för att orka, och det är ju inte särskillt snällt mot kroppen.

Den där privata kocken skulle sitta fint, för mat är nog det mest ointressanta som finns!


Av Elisa - 7 maj 2012 16:50

Nu har M tagit sina första steg! Och efter det många många till! Och i samma veva har hon blivit så himla mycket fiffigare igen, hon känner igen typ alla ord i sina pekböcker, nickar och skakar på huvudet och visar för det mesta jättetydligt vad hon vill själv eller vad hon vill att jag ska göra. Hon älskar att vara ute, plocka på stenar, gunga och klättra upp och ner i trappor. Ja, och sen en vecka tillbaka sover hon i eget rum!

Förutom det vi pysslat med i vår lilla småbarnsbubbla har vi hunnit till ikea, sparkat igång årets VM med tillhörande kisastudio, fått gården klar (allt utom framsidan, den eviga jävliga framsidan), firat litet vapp och maratonsett alla avsnitt revenge. Ytterst rolig, lätt och spännande serie.

Ja just det, och så har jag anmälat till jobbet att jag inte kommer tillbaka i höst. Nu måste jag informera kela om det bara också. Tror det blir morgondagens program, man behöver en hel natts sömn och långa nerver till sånt!

D är borta hela veckan igen, så väldigt mycket hurja juttun blir det knappast. Fast i övrigt är Maj ganska fullspäckat; massa födelsedagar, en fotografering, litet olika läkarbesök, playdate, kaverimiddag, cesar milan och litet jobb däremellan. Dessutom borde vi klämma in ett besök till Lojo och ett till Ekenäs, men oftast är söndg den enda dag då hela familjen är på samma ställe utan program, och man blir litet snål på dom dagarna. Nå, få se hur vi pusslar till det.

Juni är faktiskt tills vidare ganska tom och angenäm, men sen kommer juli med fullt ös igen. Men ännu är hela sommaren framför oss! LJUVLIGT!!!


Skapa flashcards