Alltså det här med mumin. Sånt sjukt jävla pack dom också. Muminpappan är ju en patetisk medelålders gubbe som inte gör annat än gnäller och klagar. Han tycker konstant synd om sig själv, och inbillar sig att han är konstnärlig fast han inte har ett endaste kreativt ben i kroppen. Muminmamma har gett upp för länge sen. Hon bara oroar sig för dårskapet till familj hon har, tar hand om frukten av muminpappas "snedsteg" ( My och Sniff) som han antagligen känner att han hade litet rätt att ta för det är ju så himla synd om honom.
Snorkfröken är väldigt enkel, blondi in i själen. Hon är fasligt förälskad i Mumin och är antagligen en analfabet.
Mumin är det ingen vits att vara kär i, för han älskar ju Snusmumriken. Men då Snusmumriken inte är inne på samma spår blir det ju en litet hopplös kärlekshistoria. Snusmumriken skulle nog helst hitta sig en kvinna, men vem vill nu ha en uteliggare? Så han håller Mumin som sin plan B, till Snorkfrökens förträt. Sniff har ärvt Muminpappans feg-gener och är även han en ynkligrygg av rang. Men han låtsas inte vara mer än det heller, till skillnad från Muminpappan. My är summa summarum den enda vettiga, och kommer förhoppningsvis att sticka till Usa som au-pair bara hon växer till sig litet.
Och dom här ser jag på, varje dag. Oh mine...

 

Lotta

19 oktober 2012 21:18

Men neeeej, sniffs föräldrar är ju såsdjuret och rådddjuret! Muminpappan och råddjuret var ju barndomsvänner. Så det så. Men My som au pair låter kul:)

 

Ia

20 oktober 2012 22:25

Ja-a, och du har aldrig hört omen karl som far med kaverins kärring förrut? Solklart juh! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På något vis tycker jag att det är litet hysteriskt detta ramaskri över den senaste nedskärningen (det här med söndagstillägg, semestrar etc).  Jo, nu är ju jag en sån där rik företagare med massa pengar, stora hus och dyra bilar, men det känns nog...

Jah, här har det ju varit minst sagt lugnt. Räknar med att alla gett upp och slutat följa den här (totalt döda) bloggen, så nu passar jag på att vara litet politiskt okorrekt och allt möjligt annat hemskt som detta följande kan uppfattas som.  Men ...

Jahapp, det var en tid sen igen! Allt knallar på antar jag, inga stora förändringar här på berget. Jag har funnit (och hittills lyckats hålla fast vid) någon form av inre zen vad gäller firman. Har helt enkelt bestämt mig för att inte ta stress över...

Sitter hemma i maginfluensa och har inte så mycket annat att göra än se på dålig tv och fundera på livet. Så jag började tänka på förra året och konstaterade att 2013 aldrig fick någon summering i januari. Så jag ska ta en blick bakåt: I januari ...

Saker man inte kan göra med akrylnaglar (eller vad det nu sen är för material på finhetsnaglar): 1. Peta sig i näsan. Om man ändå måste, får man näsblod. 2. Klämma finnar. Det gör mera ont i fingret än på kinden. 3. Få ut ansiktskräm från en burk....